Publicerad: 20 May, 2010, Av: Robert Bengtsson
Länkar här till några utmärkta inlägg i övervakningsdebatten. Författarna har på olika sätt lyckats beskriva ett par av problem med att staten konstant bevakar sin befolkning och tillsammans ger de en klar bild över läget. Läs igenom artiklarna och fundera på om vi har gått framåt eller tillbaka i utvecklingen med de senaste årens ökande övervakning.
Sophia “Dexion” Blomqvist - Att vara trygg i sin vardag:
Han har hängt upp ett block i hallen vid ytterdörren, där jag skriver upp när jag går in och ut och förstås vart jag går. Han krävde också att jag skulle byta mobil, till en sådan där med inbyggd GPS så att han alltid kan se var jag är. Han kontrollerar också vilka jag varit i kontakt med och vad jag gjort på min dator. [...] Jag antar att vill man misstro människor så kan man alltid göra det. Han har alltid velat mig väl och skulle förstås aldrig föreslå någonting sådant här om det inte vore nödvändigt. Det är väl rätt uppenbart va?
Johan Folin – Vem ska vakta väktarna?
Chefsåklagare Per Lind har beslutat att lägga ner en förundersökning om flera chefer på Säkerhetspolisen har begått lagbrott för att de under flera års tid har ignorerat att radera bland annat sms och avlyssnade telefonsamtal. Motiveringen? De misstänkta cheferna “saknade erforderlig kompetens” enligt åklagaren. Det har blivit närmast slentrian att skylla på bristande rutiner och säga att man ska se över sin organisation när oegentligheter upptäcks, men det är oroväckande att den myndighet som ska vara Sveriges främsta beskyddare mot tung kriminalitet bryter mot Rättegångsbalken och intentionerna i vår grundlag.
Magnus Norell, Totalförsvarets forskningsinstitut – Systemet kommer inte fånga några terrorister
Förespråkarna av den nya FRA-lagen säger att den behövs för att skydda Sveriges befolkning mot yttre hot. Men någon sådan hotbild finns inte enligt Magnus Norell. Och även om en hotbild hade funnits kommer lagen inte att fungera, menar Norell.
Övervakning är väl sjysst, eller?
Publicerad: 20 May, 2010, Av: Robert Bengtsson
Irlands högsta domstol har bett EU-domstolen om ett utlåtande om huruvida EUs datalagringsdirektiv bryter mot människors rättigheter till fri kommunikation. Den ansvarige domaren Liam McKechnie i kommenterar att “det är av största vikt att definiera de legala gränserna för de moderna övervakningsteknologier som stater har börjat använda sig av” samt att “det finns stora risker för missbruk och dataläckage”.
Därför bör Sverige vänta med införandet av datalagringsdirektivet tills EU-domstolen har kommit med sitt utlåtande. Under tiden bör vi kämpa för att EUs datalagringsdirektiv skrotas helt.
Publicerad: 11 February, 2010, Av: Robert Bengtsson
EU-parlamentet visade idag sin styrka då man röstade nej till det så kallade temporära SWIFT-avtalet mellan EU och USA, trots stort tryck från bland annat USA, det spanska EU-ordförandeskapet och EU-kommissionen samt trots tidigare försök till manipulation av det Svenska ordförandeskapet, det rapporterar bland annat SvD. Parlamentet skall ha bedömt att avtalet var för rättsosäkert för EU-medborgare.
Det så kallade SWIFT-avtalet ger USA rätt att hämta information om terroristmisstänkta personers banktransaktioner. Avtalet har enligt uppgifter ett antal problem, dels så reglerar det inte hur länge uppgifterna får sparas, och det reglerar inte heller eventuell upprättelse för och information till oskyldigt anklagade. Ytterligare ett problem är att om SWIFT upplever svårigheter med att sortera ut den begärda informationen så skall all data där potentiell information kan finnas överlämnas till USA. Det betyder att en stor mängd överskottsinformation kan komma att skickas över Atlanten, utan klara regler hur denna skall hanteras.
Under 2010 kommer EU och USA att förhandla fram ett permanent avtal om utbyte av transaktionsuppgifter.
Publicerad: 4 February, 2010, Av: Robert Bengtsson
Här kommer en liten nyhetsrunda för att följa upp det som händer inom integritetsområdet just nu…
Swiftavtalet
EU-parlamentet riktar kritik mot ministerrådet och Sveriges ordförandeskap inom EU för dess hantering av det tillfälliga SWIFT-avtalet mellan EU och USA, enligt DN. SWIFT-avtalet ger USA rätt att få kopior på banktransaktioner mellan EU-medborgare, dvs när en person för över pengar till någon annan. Avtalet tillåter dock inte så kallad data mining, dvs att generellt söka efter misstänkta mönster – en direkt misstanke om brott måste finnas. USA vill ha ett permanent tillstånd på plats, men EU-parlamentet tvekar. Den socialdemokratiska partigruppen i parlamentet kommer att rösta nej. Anna Hedh, ledamot (S) i parlamentets utskott för medborgerliga rättigheter:
- Vi accepterar inte att USA ska få hämta uppgifter om europeiska bankkunder men inte vice versa. Dessutom saknas det möjligheter till upprättelse för personer som kollas upp men är oskyldiga.
FRA
Enligt Computer Sweden så kommer FRA troligtvis inte att få ta över ansvaret för det nationella IT-incidentcentrumet Sitic. Regeringens utsädda Jan Hyllander rekomenderar i sin utredning istället att Sitic skall flyttas över till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Detta är i så fall mycket positivt. Att låta FRA få nationellt ansvar för att identifiera säkerhetsluckor i it-system skulle skapa ett stort trovärdighetsproblem, vilket också utredaren tar upp i sin rapport:
Det har [snipp] framförts både i den offentliga debatten och i samtal som utredaren haft med vissa företrädare för näringslivet att en placering vid FRA skulle kunna göra det svårare för Sitic att åstadkomma ett förtroendefullt samarbete med t.ex. privata aktörer. Med en placering av Sitic vid FRA kan det uppstå motsättningar vid inrapportering av incidenter då det ska värderas om det är skyddsintresset eller underrättelseintresset som bör väga tyngst.
Datalagringsdirektivet
Sverige fälls nu i EU-domstolen eftersom regeringen ännu inte har infört EUs datalagringsdirektiv, det rapporterar SvD. Datalagringsdirektivet kräver att tele- och internetoperatörer sparar alla trafikuppgifter från alla abbonenter i upp till ett år. Efter den stormiga FRA-debatten 2008 och 2009 så har den svenska regeringen förhalat processen, troligtvis med rädsla för opinionen.Miljöpartiets Carl Schlyter sammanfattar argumenten mot direktivet:
Man kan inte hålla på och massinsamla data, och sen inte ha garantier för vad som händer med den. Och det kostar enormt mycket pengar.
Sveriges blivande EU-kommissionär Cecilia Malmström vill se över datalagringsdirektivet. Det höjs även röster inom parlamentet för en skrotning av direktivet.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/spionage-mot-bankkunder-stridsfraga-i-eu-1.1038946
