Här kommer en liten nyhetsrunda för att följa upp det som händer inom integritetsområdet just nu…

Swiftavtalet

EU-parlamentet riktar kritik mot ministerrådet och Sveriges ordförandeskap inom EU för dess hantering av det tillfälliga SWIFT-avtalet mellan EU och USA, enligt DN. SWIFT-avtalet ger USA rätt att få kopior på banktransaktioner mellan EU-medborgare, dvs när en person för över pengar till någon annan. Avtalet tillåter dock inte så kallad data mining, dvs att generellt söka efter misstänkta mönster – en direkt misstanke om brott måste finnas. USA vill ha ett permanent tillstånd på plats, men EU-parlamentet tvekar. Den socialdemokratiska partigruppen i parlamentet kommer att rösta nej. Anna Hedh, ledamot (S) i parlamentets utskott för medborgerliga rättigheter:

- Vi accepterar inte att USA ska få hämta uppgifter om europeiska bankkunder men inte vice versa. Dessutom saknas det möjligheter till upprättelse för personer som kollas upp men är oskyldiga.

FRA

Enligt Computer Sweden så kommer FRA troligtvis inte att få ta över ansvaret för det nationella IT-incidentcentrumet Sitic. Regeringens utsädda Jan Hyllander rekomenderar i sin utredning istället att Sitic skall flyttas över till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Detta är i så fall mycket positivt. Att låta FRA få nationellt ansvar för att identifiera säkerhetsluckor i it-system skulle skapa ett stort trovärdighetsproblem, vilket också utredaren tar upp i sin rapport:

Det har [snipp] framförts både i den offentliga debatten och i samtal som utredaren haft med vissa företrädare för näringslivet att en placering vid FRA skulle kunna göra det svårare för Sitic att åstadkomma ett förtroendefullt samarbete med t.ex. privata aktörer. Med en placering av Sitic vid FRA kan det uppstå motsättningar vid inrapportering av incidenter då det ska värderas om det är skyddsintresset eller underrättelseintresset som bör väga tyngst.

Datalagringsdirektivet

Sverige fälls nu i EU-domstolen eftersom regeringen ännu inte har infört EUs datalagringsdirektiv, det rapporterar SvD. Datalagringsdirektivet kräver att tele- och internetoperatörer sparar alla trafikuppgifter från alla abbonenter i upp till ett år. Efter den stormiga FRA-debatten 2008 och 2009 så har den svenska regeringen förhalat processen, troligtvis med rädsla för opinionen.Miljöpartiets Carl Schlyter sammanfattar argumenten mot direktivet:

Man kan inte hålla på och massinsamla data, och sen inte ha garantier för vad som händer med den. Och det kostar enormt mycket pengar.

Sveriges blivande EU-kommissionär Cecilia Malmström vill se över datalagringsdirektivet. Det höjs även röster inom parlamentet för en skrotning av direktivet.